Mela

Tacksamhet på hög nivå ...

Den lilla frallan fick ett ben flr läängesedan sedan som han i lekens hetta råkade sparka in längst in under våran  soffa (läs hundbädd). Självklart sörjdes detta ben nån minut, men glömdes snabbt bort.

Igår kväll kom plötsligt den lilla frallan ihåg sagda ben under soffan, men denna gång kunde han inte lika lätt glömma det. Efter att ha tiggt matte om hjälp i en halvtimme under vilken matte försökte resonera med den lilla frallan genom att förklara att det krävdes både ficklampa och diverse hjälpmedel för att få ut benet samt att den lilla frallan faktiskt hade ett identiskt ben PÅ soffan som puffen hade fått men inte brytt sig om alls, gav matte upp och efter stor möda och under noga övervakning fiskades benet fram.

En dammfylld matte presenterade stolt benet och inväntade glädjen och tacksamheten från den lilla frallan efter allt sitt slit. Då nosar den lilla frallan halvhjärtat på benet, fnyser och avslutar det hela med att hoppa upp på soffan och börja gnaga på det identiska benet som hela tiden funnits framför nosen…