Mela

Bit för bit skapas jag

Starka armar som håller mig hårt och då, där någonstans i den där famnen kan jag känna en uns av ro. Men det måste vara starka armar som håller hårt, pressar mig mot ett varmt bröst, där jag kan få lägga mitt huvud och lyssna på lugnande hjärtslag.

 

Jag blundar och föreställer mig händer, starka händer som smeker min rygg, sakta, mjukt. Men jag behöver lite av den där hårdheten och i min tanke låter jag händerna röra sig uppåt min nacke och en hand tar tag om mitt hår, lindar in det mellan grova fingrar och greppet får mitt huvud att mjukt å försiktigt böjas bakåt och ett par läppar söker min hals. Blottade tänder river försiktigt det känsliga skinnet, ömsom en lekande tunga som rör sig ner mellan mina bröst.

 

I den förnimmelsen kan den där känslan få ro. Men så fort jag öppnar ögonen igen är den tillbaka. Krampande,viner som kalla vindar i mitt bröst. En längtan så stark. En saknad utan slut. Och jag vill gå sönder. Vill falla i bitar och du ska få plocka upp mig och sätta de små skärvorna på plats. Bit för bit skapar du mig på nytt och en ny kropp formas och av dina händer blir jag den jag egentligen vill vara.

Snälla dominanter, förvänta er inte att få makten villkorslöst ifrån början

Ett förhållande är inte format, fixat och färdigt, det måste skapas.

Relationer bildas utav önskningar, idéer och värderingar från två individer och från deras sätt att agera med och mot varann.
Varje ny relation startar från noll och utvecklas och växer med tiden.

Det förändrar individen, vilket förändrar sättet att agera, som i sin tur förändrar relationen.

Det finns inga genvägar i denna process och ingen beskrivning.
Om du har en bestämd idé om hur ett förhållande ska se ut och förväntar dig att den andra parten helt enkelt ska falla in i rollen och följa ditt manus är du inte intresserad av att skapa en äkta relation.

Det du gör är att be den andra att spela en roll i en dåligt skriven pjäs!
Medan det kan vara kul att ha rollspel ibland är tanken på att tillbringa hela livet fastlåst i en bestämd roll mindre tilltalande.
Skulle du vilja ha en relation med någon som är beredd att göra detta?

Skulle du inte tycka det vore lite,,, oroande?

Vilken människa vill spela en livlös, stereotypt förutbestämd roll i din pjäs när han eller hon istället kan skapa ett dynamiskt, vibrerande, utvecklande och fascinerande äkta förhållande?
Skulle inte du ställa dig frågan om en sån person har nånting att ge dig?

Och en mängd andra undringar?
Det kan vara helt ok att spela en roll under en begränsad tid.

Men ett äkta förhållande är inte en pjäs. Det är nåt helt annat.
Jag är inte förvånad över att en mycket erfaren s/m-utövare sa att en d/s-relation var det mest skrämmande hon kunde tänka sig.

Att lämna över makten till någon annan är farligt.

Och ju mer makt en kvinna vill lämna ifrån sig desto farligare är det för henne.,
Inte heller ett nyetablerat vaniljförhållande kan eller ska fungera som en väl inarbetad relation.

Och detta gäller ännu mer i d/s-relationer.
En kvinna som vill ge varaktig makt till en man behöver kolla mycket noga att mannen hon håller på att ära känna är värd den makt hon har att ge.

Det vore idiotiskt att ge obegränsad makt till en man hon knappt känner.

Det gäller att vara realistisk!
I början behöver de två som nyss mötts lägga tid på att prata, förhandla och ifrågasätta för att bli säkra på att de verkligen passar ihop.

Du måste veta att du troligen inte kommer att sluta i bitar i någon frysbox!
Det tar tid att upptäcka en ny individs sanna jag och det är totalt oresonligt att förvänta sig att din partner på ett tidigt stadium ska ha det förtroendet att hon anser dig omedelbart vara rätt för henne.
Kvinnan behöver veta att det finns en framtida möjlighet till lycka i förhållandet. Hon behöver veta att relationen har förutsättningar att växa och utvecklas. Likaså behöver hon veta att förhållandet kommer att hålla för små och stora påfrestningar som dyker upp.
Vad hon mer behöver känna trygghet i är att de båda klarar av att hitta en metod att lösa problem som uppstår och att mannen både uttrycker sig och agerar på ett sätt som visar att han inte anser sig vara ofelbar.
Om han tacklar varje problem eller tvist som en maktkamp eller olydnad agerar han som om han är felfri och så länge han fortsätter med det kommer han aldrig att vara något annat än en som begår övergrepp.
Hans kvinna behöver veta att han kommer att lyssna till henne hellre än att tysta henne med klagomål på att hon är “topping from the bottom”.


Hon behöver känna att han bryr sig om hennes behov och önskningar
.
Hon behöver veta att om och när hon når den punkt där hon aldrig kan förmå sig att trotsa honom kommer han inte att utnyttja den makten.
Den korrekta attityden mot en kvinnas frågor, farhågor, diskussioner eller andra uttryck för oro är att välkomna detta, inte att anklaga henne för “topping from the bottom” eller att försöka hålla kontrollen med hjälp av klagomål.
Om en man förväntar sig perfektion eller frånvaro av problem bör detta vara en röd flagga för en kvinna, för det är inte realistiskt.
Ju mer makt kvinnan är beredd att lämna över desto mer aktiv är denna process och desto viktigare är det att mannen visar att han är en förnuftig, lugn och rättvis person som inte kommer att missbruka denna gåva.
Om han agerar som om kvinnans lycka inte är relevant och tar hennes frågor och bekymmer som en förolämpning kommer hon, helt följdriktigt, förmodligen att dra slutsatsen att mannen inte har de kvaliteter som krävs för att hantera den makt hon vill lämna ifrån sig.
Hon kan ha fel där, men i så fall måste han visa att han har den förmågan!
Det innebär inte att kräva perfektion av mannen, men att agera med beskyllningar mot kvinnan när hon visar undran o tveksamhet visar att mannen inte har en aning om hur han ska agera i en maktposition.
Inte alla dominanta män är redo för en d/s-relation.

Det krävs mer än vilja.
Det behövs styrka och karaktär, förmåga att erkänna misstag och göra förändringar.
Det faktum att en man är dominant gör honom inte automatiskt stark eller bra. Det finns farliga dominanta män som begår övergrepp.( tro mig jag vet )
Att förvänta sig att en kvinna lämnar över makten utan att kolla vem du är, är totalt oresonligt och orealistiskt.

Hon behöver tid för att utforska vilken sorts man Han är!

Så snälla dominanter, förvänta er inte att få makten villkorslöst ifrån början!
Låt det ta tid och med tid menar jag inte några veckor eller månader. Räkna med att processen att lära känna varann kommer att pågå hela första året och kanske längre.

Var tålmodig, var realistisk, var förnuftig!

Om en kvinna säger att hon vill att du ska bestämma så ta henne på orden.
Tro inte att det betyder att det inte finns behov av att testa och kolla dig!
Hon menar inte att hon har kastat alla farhågor och kommer att bli en ja-sägare och lyda blint utan ifrågasättande.

Och tro inte att behovet av kommunikation och förhandling är borta.
Vad som menas när en kvinna säger att hon vill att mannen ska bestämma är det samma som en inkännande och förnuftig man säger när han vill dominera.

Det är en förklaring om en önskad inriktning av förhållandet mer än ett orealistiskt förslag om att träda in i en roll utan att läsa manus först.
Det här handlar inte om rollspel alls!

Det handlar om att skapa något verkligt – en relation som har liv, energi och kapacitet att förändra livet för båda parter på ett positivt sätt.
En kvinna skrev till mig att den nye mannen hon träffat hade anklagat henne för att vara rädd för att släppa kontrollen.

Självklart är hon rädd!!! Hon vore galen annars!

Om det inte är uppenbart har du inte fattat vad det hela handlar om!

Och om du har begripit vad det handlar om att inleda en d/s-relation skulle du aldrig kräva blind lydnad från första början