Mela

Kemisk Sömn, eller plocka upp skärvorna av sig själv

Att en känsla kan ställa till så mkt i kropp, knopp, själ och hjärta . Den gnager på insidan av kroppen , suger lusten ur dig och fyller dig med tomhet . 

Och självklart kommer den sällan ensam , när denna härliga känsla har sugit sig fast så kommer rätt snabbt Ångestvargen smygandes och sätter tänderna i det som är kvar , det som inte saknaden fick tag i . 

Dessa två känslor är livsfarliga ihop , dom jobbar snabbt och intensivt med att bryta ner dig , dom nöjer sig inte förräns du ligger dubbelvikt i sängen och gråter i kudden , för att inte väcka den minsta sov sover . 

Hur motar man bort dessa två ” monster ” på bästa sätt ? 

Rider ut stormen och hoppas man kan plocka ihop sig själv innan dagen kastar sitt ljus över det som ligger i trasor på golvet ?

Eller dövar man dom med ångestdämpande mediciner, och kanske får nån timmes knackig kemisk sömn och sen slåss med ” pillerbakisheten” dagen efter ? 

Jag vet inte .. Jag håller mig till kudden helt enkelt , och hoppas på att tårarna tar slut och jag somnar av det …. 

Jag är stolt över oss medmänniskor
Det har väl inte undgått någon att bränderna härjar i Sverige, och speciellt drabbat är Jämtland.

Vi har hus i Jämtland
Inte långt från den stora branden som härjade i Pålgård, Hammarstrand. 
Just denna by har jag bott i innan, så mitt hjärta klappa lite extra för den.

Min kropp är lika pigg som en 99årings, då min EDS och Fibro sätter lite käppar i hjulen.
Men självklar ville även jag försöka göra något när jag va där uppe.

Och vet ni vad (!?!)
Under två dagar jobbade jag på brandområdet , tillsammans med mina fina vännina Helena ( som även hon inte välsignats med den piggaste kroppen). 
Vi lämnade kaffe och vi registrerade alla som skulle ut i skogen och slåss med branden. 

Vi träffade människor som gick på kryckor, gamla , unga, rockers, och knuttar.
Människor som åkt från Skåne och Sthlm, som inte hade någonstans att sova men som tänkte - Äh det löser sej! 
Människor hoppade in och hjälpte fast dom hade semester, människor satt på andra orter och roddade med proviant.
Människors som knappt kunde någon svenska och inte alls hade varit här länge, men dom ville stötta och hjälpa till. 

Det värmer mitt hjärta !
Jag är så jävla stolt över alla fina medmänniskor (!!!) 

(null)

(null)

(null)

SRF
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Bilder säger så otroligt mycket mer än ord . Men sjävklart måste jag ändå skriva någon rad om årets SRF.. 

Vi har gått så mycket så våra fötter grät sista dagen, vi har druckit allt från Prosecco till norsk Hembränt. Vi har sett Judas Priset, iron Maiden, Ozzy, In this moment, The 69 eyes, Stonesour, Tarja och några till..

Har fått träffa människor jag i stort sett bara träffar på SRF, men som ändå betyder så mycket. 

Jag har skrattat så magen krampat och gråtit med en nära vän som jag skulle gå genom eld för..

Nu räknar vi ner till nästa år ..
Vi ses då !!!