Mela

Man kan väl säga att dagarna rullar på i rätt behaglig takt ändå, trots att denna veckan har varit allt annat än " normal " på jobb. Många sjuka i personalgruppen, lite små stressigt kan man väl säga, men vi är verkligen sjukt duktiga som ändå får det att funka så bra som det gör.. Eloge till oss ! 
Och trots lite stress, övertid och snabba luncher, kramper, och brukare som vill slita sönder halva gårdarna så har vi allt rätt roligt mitt i allt kaos.

Dock tar ju dagen ut sin rätt när jag väl kommer hem sedan.
PANG så kommer smärtpåslaget som ett brev på posten och jag rör mig som jag blivit påkörd av en buss mellan soffan och köket. Humöret som man hållt uppe på jobb är som bortblås och tröttheten knackar på och det enda jag vill göra är att bädda ner mig. För jag orkar bara inte med !

Nu i kväll slåss jag med en käke som låser sig och krampar, trots muskelavslappnande och morfin så vill inte riktigt topparna ge med sig heller.. Frusterande .

Dock kan jag trösta mig med att i morgon är sista dagen denna veckan på jobb.
Sen åker Lillefot till farmor och farfar för att bli lite bortskämda där och jag packar in maken och Puffen i bilen och åker till Sthlm över helgen. Eller ja, typ sthlm, vi passerar det iaf.
Men kommer bo hos Petter och Pudeln. Alltid trevligt och träffa dom två , och jag är så glad att vi fortfarande har kontakt trots att jag inte bor kvar i sthlm. För när jag bodde där umgicks vi mycket och Pudeln va ofta hos mig när Petter jobbade... Så en flaska vin ( eller två) ska allt få åka med också som vi kan  umgås med i helgen.